Lutande planet - självvattnande kruka

 

Sammanfattning:  

Syftet med vår undervisning och konstruktion av artefakten tillsammans med barnen och eleverna är att ge dem möjlighet att på ett roligt och meningsfullt sätt få uppleva och testa på vad teknik innebär, för att ett fortsatt intresse ska uppstå. Teknik för barn i förskolan ska handla om att på ett varierande sätt prova på olika metoder att lösa problem och att upptäcka nya samband. Genom att erbjuda barnen och eleverna en undervisning som utgår ifrån deras vardag kan intresse och nyfikenhet väckas av en förskollärare med goda ämnesdidaktiska kunskaper. Det är vid tidig ålder denna nyfikenhet och ett intresse för fortsatt lärande väcks och ska dagens barn kunna följa med i framtidens teknikutveckling måste barnen ges möjlighet att på ett lustfyllt sätt utveckla kunskaper och färdigheter inom teknikområdet. Vi valde att fokusera på målen i Lpfö18 och Lgr11 som handlade om att barnen ska tillägna sig kunskap om hållbar utveckling, företeelser och samband mellan natur, teknik och samhälle. Barnen skulle få utforska teknik och få möjlighet att utvecklas gällande att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, redskap och material. 

Konstruktionen av artefakten ska vara praktisk och på barnens nivå, vi ska kunna skapa artefakten tillsammans med barnen. Instruktionen ska både vara enkel och utmanande på samma gång, för att barnen ska kunna få en förståelse för instruktioner och att artefakten ska underlätta deras vardag på förskolan eller deras hem. Barnen får även en förståelse för materialet de använder för att nå resultatet av den färdiga artefakten, även vart materialen kommer ifrån och vad dem är uppbyggda av för material.  Materialet de använder för att skapa är även en del av de mäktiga fem till exempel funktionerna av hävstång och skruven. I artefakten så bär kapillärkraften upp funktionen. Vattenmolekylerna har en mycket stark bindning till varandra. Detta syns när man tittar nära på ett vanligt dricksglas och närmast glasets kanter verkar vattnet "klättra upp" en liten bit på insidan av glaset. Tack vare vattnets förmåga att hålla ihop så starkt kan vattnet också "klättra" uppåt när det kommer i kontakt med smala rör. Dessa rör kallas kapillärrör och "suget" som drar upp vattnet kallas kapillärkraft. Kraften är så stark att innehållet till och med kan röra sig i en riktning tvärtemot gravitationen.  

Naturmaterial innehåller små, smala kanaler genom vilka vattnet rör sig. När naturliga material som innehåller mycket cellulosa placeras i vatten, färdas vatten lätt genom materialen. Det snöre vi använder i den självvattnande krukan är gjort av jute, som består av bastfibrer. Dessa fibrer transporterar vatten mycket effektivt och ser till att jorden håller sig fuktig. Hade man istället använt ett snöre i konstgjort material som ett polyestersnöre så hade vi sett att dessa inte är speciellt bra på att transportera fukt eftersom ett sådant snöre består av vattenokänsliga molekyler. 

Vi har tagit upp återvinning och hållbarhet och att man kan använda sig av redan befintliga saker och det är enkla saker som finns i vardagen. Vi har givit en förklaring varför det är bättre att återanvända och återvinna än att bara köpa nya saker. I redovisningen finns begreppet teknik och dess innebörd men även att teknik handlar om att det finns olika teknikformer och att barnen till exempel får klippa i olika material och hur de ska göra med saxen då är en teknik som belyses. Vi belyser även tekniska system och definitionen på den. Hur man kan se tekniska systemet i artefakten och att utan tekniska system så blir det inga följder. Vi belyser samt i vår redovisning att artefakten innefattar mekanikens gyllene regel om att vad du vinner i kraft förlorar du i väg. Vi beskriver vad vi förlorar på och vad vi vinner med våran artefakt. 

Reflektion  

Att vi fick många nya idéer och förslag på artefakter och att kunna skapa något nytt av det material som redan finns i förskolans och förskoleklassens miljöer. Att vi får en tydligare bild på hur man kan sträva efter en hållbar utveckling med hjälp av de val man gör när man konstruerar artefakten. Variation i tillverkningen och använda sig då av olika tekniker, material och redskap. Även ha en förståelse för att de alltid finns utvecklingsmöjligheter på artefakten och att kunna se olika perspektiv och kunna utmana barnen att testa på nya möjligheter. I en introduktion för att till verkan finns det valmöjligheter till att använda sig av olika tekniker för att belysa att det finns fler sätt än att rita en ritning utan att man kan även använda sig av till exempel bilder och filmer.  

Referenslista  

Bjurulf, V. (2018). Teknikdidaktik i förskolan. Lund: Studentlitteratur. 

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. och Ekblad, A. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute. Förskola och åk F-3. Vimmerby: OutdoorTeaching Förlag. 

Skolverket (2018) Läroplanen för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket. 

Skolverket. (2018). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018(5 uppl.). Stockholm: Skolverket. 

Lutande planet - Ronja, Hanna, Pernilla, Joanna, Maria och Isabelle