Artefakt uppgift - grupp Fackverk

Städ-rutschkana inspirerad av det lutande planet

Vi har utgått från tidigare erfarenheter av vad barnen kan tänkas behöva för att underlätta i vardagen under vfu-perioderna. Den ålder på barngrupp vi har valt att fokusera på är barn mellan 1–5 år, med syftet att alla barn i verksamheten ska få samma förutsättningar. Vi har valt att använda oss av det lutande planet för att konstruera ett hjälpmedel som barnen kan använda sig av vid städning och som samtidigt bidrar till intresse och underhållning. Det var viktigt för oss att använda oss av material som är lätt att införskaffa, då så många verksamheter som möjligt ska kunna ta del av detta. Vi har även kopplat flera delar av vår redovisning till kurslitteratur samt läroplanen. De målen från läroplanen (Skolverket, 2018) som vi har kopplat till är:

• förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället
• barnen kan genom samtal och problematiserande av olika saker tillsammans utvecklas som individer och får då förhoppningsvis en ökad positiv självbild samt ett bättre självförtroende.                             
• förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga till upptäckande och utforskande av teknik i vardagen
• förskolan ska ge barnen förutsättning att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Genom olika didaktiska utgångspunkter har vi tillsammans kommit fram till vår artefakt. dessa didaktiska utgångspunkter är följande:

•Hur tänkte vi?

•Varför valde vi vår artefakt?

•Vad gjorde vi?

•Vilken målgrupp riktar vi oss till?

Vi har använt oss av det lutande planet och Lättman - Masch, Wejdmark,  Jacobsson, Persson & Ekblad (2016) påpekar att det kan hjälpa barnen att på olika sätt lösa de problem som uppstår när de exempelvis ska bära och förflytta tyngre objekt. Det lutande planet kan användas som en rutschkana till leksakerna som ska sorteras tillbaka till respektive låda. Storleken på artefakten kan variera beroende på verksamhetens behov då höjden varierar beroende på storleken av låda dvs. om lådan är mindre så behöver artefakten också vara lägre.

Vi har skapat två olika exempel på städ - rutschkanor där den ena har plan yta medan den andra är i formen av en cylinder. Den artefakt som har plan yta består av ett rätblock som grund, fyra rundstavar som sticker upp ur rätblockets fyra hörn, en plan rektangulär kartongbit som sitter fast i rundstavarnas tippar och till sist två tändsticksaskar som är ihop limmade längst ner som då ska ta emot materialet som åker ner från det lutande planet.

Sedan har vi det andra exemplet av lutande plan som är formad som en cylinder. Basen för denna är likadan som för den tidigare artefakten med en skillnad och detta är att lutningen består av en pappersrulle.

I vårt arbete lyfter vi även en kritisk aspekt som handlar om användandet av genomskinligt material och detta är något som även kurslitteraturen Lättman - Masch et al (2018) hänvisar till. Vi ser både för och nackdelar med detta. Nackdelen är att genomskinligt material kan vara svårt att få tag på och eventuellt svårare att fästa samman med resterande material. Det positiva dock hade varit att barnen lättare skulle kunna följa materialens gång ner mot lådan, speciellt när det gäller större artefakt.

Under våra vfu-perioder har vi sett att barnen generellt inte tycker om att städa och bara ser det som det måste samtidigt som vi har sett att lutande planet används mycket í deras vardag. Detta sker nästan alltid omedvetet både för barn och pedagoger, men ses vid mång tillfällen. Till exempel när barnen tar med sig olika typer av material såsom stenar, sand, hinkar och spadar upp till rutschkanan och provar att kasta ned dem.

Våra tankar och vad vi lärt oss på vägen är att det finns många vardagliga händelser som leken kan vävas in i. Det gäller för oss framtida pedagoger att tänka kreativt, problematisera och väva in barnens delaktighet. Barnen borde få frågan om vad de gör i många fall innan de blir tillsagda att det de gör inte är något de får lov att göra. Ibland har de ett syfte som vi pedagoger inte kan synliggöra och då är det av stor vikt att fråga barnen vad det är de gör samt att lyssna på dem utan att vara dömande utan snarare visa stort intresse och nyfikenhet. Det var lite förvånande för oss allihop att vi alla upplevt städningen i förskolan under vår VFU som ett stort problem eller dröjsmål som sällan barnen ville involveras i. Detta är förstås inte barnens fel utan vi som framtida pedagoger måste motivera barnen till att vilja delta i städningen. När det kommer till miljö och hållbar utveckling skadar det inte att börja i det lilla formatet. Nämligen i verksamheten, i en trygg miljö som barnen väl känner till. De känner till att var sak har sin plats och städar efter sig själva/sitt stök. Vidareutveckling rör exempelvis naturen, utomhusmiljön. Här finns ingen bestämd plats för plast, plasten har inte heller kastats av barnen. De uppmanas att städa upp efter någon annan. Varför? Därför att det gynnar dem och hela världens befolkning i längden. Vidare kan man ta med sig skräpet till en sopstation.

Sammanfattningsvis vill vi belysa att vår artefakt ska uppmuntra barnen till städning samt att städning ska förknippas med något lustfyllt och positivt och inte bara något jobbigt som ibland måste göras.

Referenser:
Lättman - Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson,G.,Persson,E.,& Eklblad, C. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute- förskola och åk F-3 (Andra upplagan). Vimmerby: outdoorTeaching förlag AB.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

De som har medverkat är:

Ghazal Sharifi

Elvira Segerkvist

Nina Sällberg

Sandra Markov

Oskar Rydh

Elin Svennevid