GRUPP KILEN - Vad är programmerat?

GRUPP KILEN – Vad är programmerat? 

Syfte  

I vår undervisning har vi utgått ifrån syftet att barnen ska få ta del av föremål som både är och inte är programmerade. Föremålen ska vara sådana som barnen möter i sin vardag. Vi har valt att anpassa undervisningen till både de yngre och de äldre barnen genom att använda oss av olika föremål beroende på vilken ålder det är på barngruppen. I denna text kommer vi att beskriva vår undervisning för de yngre barnen i åldrarna 1-3 år. Vi har valt att anpassa undervisningen till både de yngre och de äldre barnen genom att använda oss av olika föremål och begrepp beroende på vilken ålder det är på barngruppen. Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, samt ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Skolverket, 2018). I denna text kommer vi att beskriva vår undervisning för de yngre barnen i åldrarna 1-3 år. 

Barnens förförståelse  

I vår undervisning så menar vi att barnen inte behöver ha en särskild förförståelse för programmering då vi ser undervisningsmomentet som en introduktion till ämnet och vill genom våra föremål skapa en nyfikenhet och ett intresse hos barnen att vilja veta mer. Vi tror också att vi genom vår undervisning kan få en uppfattning om vad barnen har för förförståelse genom det som barnen kan komma att uttrycka och tänka i undervisningsmomentet.  

Upplägg 

För de yngre barnen har vi valt att använda två stycken gosedjur i form av katter varav den ena är programmerad och den andra inte. Undervisningsmomentet inleds med att vi pedagoger genomför en gestaltning med katterna för att skapa en nyfikenhet hos barnen. Barn kan enligt Forsberg Ahlcrona (2016) bli inspirerade av att få ta del av en gestaltning med dockan och det kan även leda till utveckling och lärande inom det området som dockan behandlar. Utifrån nyfikenheten vill vi skapa ett samtal tillsammans med barnen om hur de olika katterna fungerar och varför. Genom att låta barnen få utforska och undersöka katterna kan vi sedan samtala om deras olikheter och vad det är som gör att den ena katten kan låta och röra på sig medans den andra är tyst och stilla. I arbetet med programmering menar Sönnerås (2019) att det är viktigt att använda de korrekta begreppen när man samtalar om olika föremål och dess funktioner. Inom vår undervisning är kommandon ett exempel på ett begrepp som kan beskrivas och förklaras för barnen. Kommandon kan beskrivas som en bestämd instruktion som är lätt att uppfatta och inte behöver processas. Katten ‘’Greta’’ är programmerad med tre kommandon, bland annat spinna och fräsa när man rör på olika ställen på kroppen.  

När vi avslutar undervisningsmomentet så gör vi det genom att barnen får i uppdrag av ‘’Greta’’ att fundera över fler saker som har kommandon för att sedan berätta för henne nästa gång de ses. Vi har då också en bestämd dag då ‘’Greta’’ kommer tillbaka för att skapa spänning och förväntan hos barnen.  

Referenser 

Forsberg Ahlcrona, M. (2016). Kreativitet i förskolan. Lund: Studentlitteratur  

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. 

Sönnerås, J. (2019). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Gothia Fortbildning. Stockholm.