Grupp Hävstång - Analog programmering

Teknik undervisning – Analog programmering

Grupp Hävstång: Edith Lagerqvist, Josefin Johansson, Josefin Johansson Sjöman, Jessica Nocaj, Madelein Backelund & Emma Olsson 

Introduktion
Programmering i förskolan handlar om att lägga grunden för logiken bakom att programmera. Få förståelse för hur ett mål, problem och instruktion formuleras. Analog programmering innebär att arbete med instruktioner och utförande utan digitala verktyg. Ett exempelvis vara att programmera varandra med pilar (Jäverbring, 2017, juni). Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att tillägna sig och nyansera innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Dessutom utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning (Skolverket, 2018).  

Syfte och åldersgrupp
Vårt syfte med undervisningen är barns förståelse för riktningar och instruktioner med hjälp av symboler i form av pilar. Vi har valt att inrikta oss på 1–3 åringar och temat babblarna. Syftet med temat är att skapa en röd tråd genom hela undervisningen. Vi har erfarit att förskolor använder sig av babblarna som ett återkommande tema i sin undervisning med de minsta barnen. Därför anser vi att babblarna kan vara ett bra redskap även i programmeringen då det är något de flesta barn känner igen.  

Barns förförståelse 
Vi utgår från barn som har babblarna som tema så de bör de känna igen. Barnen ska också ha hört “dadda hälsar på” gärna flera gånger för att sedan uppleva vår analoga programmering som utgår från den boken. Eftersom barnen inte är så gamla utgår vi från att utöver babblarna krävs ingen förförståelse för uppgiften utan vi introducerar utifrån att de inte kan analog programmering. 

Undervisningens upplägg 
Pedagogen introducerar pilar. I programmeringen använder vi oss av fyra riktningar: framåt, bakåt, vänstersväng och högersväng. Dessa är grundkommandon enligt Sönnerås (2017). Och detta visas med hjälp av pilar. Pedagogen visar med sin egen kropp och förklarar vad varje pil symboliserar, genom att hålla upp pilarna och exempelvis gå ett steg framåt, vrida sig åt höger och åt vänster. Sen kan barnen göra det tillsammans genom att stå på rad och följa instruktioner från pedagogen för att få förståelse för vad som menas med pilarna. Nästa steg är att en bana läggs ut på golvet som ett rutnät och pilar läggs på golvet som barnen får följa. Detta genomförs med en mindre grupp barn för att alla barn ska få möjlighet att prova och ta till sig informationen i en lugnare miljö. Barnen får i uppgift att gå längs babblarnas gata för att hälsa på Dadda, gatan är den väg vi programmerat, detta genomförs med stöd av pedagogen. När barnen kommit hem till Dadda avslutas undervisningen med dans tillsammans med babblarna. 

Referenslista 
Jäverbring, K. (2017, juni). Förståelsen börjar i det lilla. Förskoletidningen, juni.  

Skolverket, (2018). Läroplanen för förskolan lpfö18. Stockholm: Skolverket.  

Sönnerås, J. (2017). Programmering i förskolan, utveckla digital kompetens. Stockholm: Gothia fortbildning