Syfte I undervisning med Blue-Bot ska barnen själva få programmera och lära sig att tänka flera steg framåt. Barnen ska få pröva sig fram och vi ska belysa att man kan lära sig av att göra fel. Vi ska samtala med barnen om vad som gick fel och då får de prova igen på en ny lösning. Målen vi fokuserar på i läroplanen för förskolan (Lpfö18) är:
“förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld “ (skolverket, 2018 s.13).
“förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.’’ (skolverket, 2018 s.14).
Förförståelse Vi har valt att fokusera på 4-5 åringar och ha 4-5 barn i varje grupp, för att alla ska komma till tals och bli delaktiga. Barnen behöver inte någon förförståelse till programmering, vi kommer att gå igenom programmering och alla dess steg i undervisningen. Det kan underlätta om de har förförståelse för analog programmering. Genom det får barnen chans att uppleva det konkret med kroppen först sen gå över till digital programmering. Att kombinera analog och digital programmering kan leda till större förutsättningar till att barnen ska få en förståelse för det. Pedagogens roll är viktig eftersom det synliggör lärande objektet inom området. När pedagogerna synliggör begreppen inom programmering, så hör barnen dem i rätt situationer. Jäverbring (2017) menar att det är viktigt med en närvarande pedagog för att ge förutsättningar för lärande. Det är viktigt att vara en närvarande pedagog och att utgå från barns tidigare erfarenheter påpekar även Bjurulf (2018).
Upplägg Vi börjar undervisningen med att berätta om Blue-Bot som är här på besök, för att skapa nyfikenhet och väcka barns intresse. Vi börjar ställa öppna frågor till barnen som t.ex. “vad tror ni blue-bot kan göra?”. För att få veta vad barnen kan för att kunna anpassa sig efter dem. Efter det ställer vi produktiva frågor om programmering, för att kunna samtala med dem om vad som finns runt om oss som är programmerat. Sönnerås (2017) påpekar att programmering handlar om att ge en maskin instruktioner för att utföra ett arbete åt människan, men man måste använda sig av ett språk datorn kan förstå. Detta vill vi förenkla och synliggöra för barnen. Undervisningen fortsätter med att vi berättar en saga om Blue-Bot,
“Det var en gång en Blue-bot som skulle göra en fruktsallad. För att kunna göra en fruktsallad var den tvungen att åka ut i trädgården och plocka frukterna. Först gick den till äpplet, sedan till bananen, efter det till päronet och till sist apelsinen. När den hade plockat alla frukter åkte den tillbaka till sitt hus och gjorde sin fruktsallad”
Barnen får programmera Blue- Bot så att den kan komma fram till varje frukt samtidigt som pedagogen benämner det som händer. Enligt Sönnerås (2017) är det viktigt att lära sig begreppen eftersom det blir språkberikande och de lättare kan förstå sin omvärld. Vi avslutar med att blue-bot bjuder barnen på fruktsallad, och samtalar om vad vi har gjort.
Referenslista
Bjurulf, V. (2018). Teknikdidaktik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Jäverbring, K.(2017, Augusti). Förståelsen börjar i det lilla. Förskoletidningen. Hämtad från: https://www.forskoletidningen.se/6-2017/forstaelsen-borjar-i-det-lilla
Skolverket (2018) Läroplanen för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
Sönnerås, K. ( 2017) Programmering i förskola, att utveckla digital kompetens. Stockholm: Gothia fortbildning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar