Tekniskt system - fysik saker som flyter eller sjunker

Fysik på Dalbobergen - saker som flyter eller sjunker

Målgrupp

5-6 år

Förberedelser

• 3 hinkar med vatten
• Uppdragskort 3 stycken med bild på de föremål som ska samlas in av barnen exempel: Sten, kotte, barr
• 1 genomskinlig balja 
• Koner/tyglappar för att markera ut avgränsad yta
• En visselpipa (Signal för start och återsamling)

Utförande

Steg 1: Gruppen samlas i en halvcirkel (sol och vind ska inte vara i barnens ögon). Pedagogerna går igenom de regler som gäller, exempelvis vilka ytor barnen får röra sig på samt kort om allemansrätten. Det bör närvara minst en pedagog per grupp.

Steg 2: Pedagogerna går igenom dagens uppgift, vilket är att undersöka föremål och om dessa flyter/sjunker i vatten. En kort beskrivning av Arkimedes princip och densitet ges till barnen.  För att förtydliga detta visas ett experiment utfört av en pedagog.

Steg 3: Barnen delas in i tre grupper och varje grupp tilldelas ett namn och en station.  Vid varje station finns en hink fylld med vatten, en plastpåse, en klädnypa och ett uppdragskort.

När experimenten börjar ska barnen leta efter de föremål som illustreras på uppdragskortet och återsamlas vid sin station. Barnen får undersöka sitt föremål och ställa hypoteser kring detta. Därefter ska föremålet placeras i hinken med vatten för att utföra experimentet. Pedagogen uppmanas att ställa produktiva frågor kring resultatet. I nästa steg ska föremålet placeras i en plastpåse som sluts med en klämma och barnen får återigen ställa hypoteser kring detta. Kommer resultatet att se annorlunda ut och i så fall varför? 

Steg 4: En pedagog blåser i visselpipan och samtliga barn samlas i en halvcirkel framför en stor genomskinlig balja med vatten. Dom tre uppdragskorten och föremålen samlas in och en pedagog går igenom vad samtliga grupper experimenterat, vilka hypoteser man ställt och vilka resultat man kommit fram till. Detta för att alla ska få ta del av varandras experiment och resultat. 

Syfte

Syftet är att introducera Arkimedes princip och densitet, samt undersöka hur förskolebarn 5-6 år tänker, resonerar och kommunicerar kring vardagliga fysikaliska problem.

Motivering till val av arbetssätt

Vatten är ett tema som barn intresserar sig för och som fascinerar både barn och vuxna. Det är viktigt att ta tillvara på barnens intresse med den fysik de möter i sin vardag. Genom att låta barnen resonera fritt kring vilka föremål som kan flyta eller sjunka, ställa sina hypoteser och dra sina slutsatser, kan barnen förstå sin omvärld. Barn bygger upp sitt ord och begreppsförråd genom konkreta handlingar. Genom en utforskande och utmanande miljö erbjuds förutsättningar att få nya begrepp utifrån det man gör med hjälp av våra sinnen. Barn lär genom att att de får vara delaktiga i experiment samt vara med och arbeta fram ett resultat, vilket sker i ett samspel mellan att tänka och att göra. När barn laborerar har de utbyte av varandras tankar och idéer och har en dialog med varandra.

Stina, Sofia, Johanna, Angelica och Ghazal

Fackverk - Balansvåg med hjälp av naturliga material

Balansvåg med hjälp av naturliga material 

Målgrupp:

Aktiviteten går att anpassa till barn i både förskola och förskoleklass, men till detta undervisningstillfälle kommer fokuset läggas på barn i 3 till 5 års åldern.  

Förberedelser:  

Pedagogerna ska samla ihop materialen som kommer behövas inför aktiviteten och detta beror lite på hur man har tänk sig att skapa balansvågen. Det vill säga om man ska använda sig av muggar, hinkar etc. Till våran aktivitet kommer vi behöva förbereda yoghurt hinkar för att kunna ha föremål till vägningen, om hinkarna inte har något sätt att kunna hänga dem på grenen, så behöver vi ta med tråd eller liknande för att det ska gå. Vi behöver även förbereda grenar att använda samt en ritning på hur balansvågen kan se ut.  

Utförande:  

Efter planering har vi punktat upp undervisningen i steg att följa.   

1.       Presentera aktiviteten 

2.       Dela upp pedagoger och “barngruppen” 

3.       Gå till markerade platser 

4.       Sitta ned, introducera ritning och exempel på hur det kan se ut, skapar en sådan framför barnen och sedan visar exempel på vad man kan väga. När vi tar fram kvisten till balansvågen, så frågar vi barnen om de vet varför man inte får bryta grenar ifrån träden.

5.       Delar in “barngruppen” i mindre grupper, ca 4 och 4 (men i barngruppen cirka 2 och 2) 

6.       Ut på upptäcktsfärd och hämta föremål, minst 2 per grupp och demonstrera med fingrarna siffran 2 

7.       Återsamlas i delgrupperna 

8.       Hitta hypotes och sedan testa (väga föremål), eleverna får välja 2 föremål att väga mot varandra: hypotesen blir i stil med ex vilken tror du väger mer? “barnet” svarar och sedan testas hypotesen.  

9.       Öppen fråga: vad har vi lärt oss idag? Vilka skillnader/likheter såg vi? Vad var det som gjorde att ex stenen åkte ned medan pinnen åkte upp? Genom att jämföra det olika naturmatrealens vikt med hjälp av vårat lärandeobjekt alltså balansvågen skapas möjligheter för barnen att förstå vissa matematiska begrepp som tyngre och lättare vilket kan kopplas till detta läroplansmål:  förmågan att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld 

10.   Här återsamlas delgrupperna till en stor grupp igen och delger varandra det som gruppen kom fram till   

11.   Avslut:  avslutningssång - nu är det slut för idag, tack.... nu barn är det dags att gå till bussen och åka tillbaka.  

Syfte: 

Syftet med vår undervisning är att barnen ska få en början på förståelse för hävstångsprincipen och hur mycket man kan göra med några få material från naturen. Läroplanen säger även att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga urskilja teknik i vardagen och utforskar hur enkel teknik fungerar. Eftersom hävstångsprincipen är en teknisk artefakt tänker vi att våran balansvåg som bygger på hävstångsprincip kan skapa möjligheter för barnen att utveckla detta mål. 

Motivering till val av arbetssätt: 

På våra vfu – platser har vi sett att barn gärna undersöker gungbrädans funktion genom att gunga på den och detta kan bli en igenkänningsfaktor till vårt lärandeobjekt.   

Referenslista: 

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching. 

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Ghazal Sharif, Elin Svennevid, Elvira Segerqvist, Sandra Markov, Arezoo Keivandarian, Yvonne Sandberg Behrens

Grupp Hävstång - Lika men olika

Josefin Johansson, Josefin Johansson Sjöman, Edith Lagerqvist, Madelein Backelund, Jessica Nocaj & Emma Olsson.  

Målgrupp 

Avsedd för barn i förskola, 4–5 år.   

Förberedelse  

Burkar med olika naturmaterial kan förberedas eller att barnen får leta upp material i skogen själva för att lägga i de medtagna burkarna, med hänsyn till allemansrätten. Antalet burkar kan anpassas utefter barngrupp och vad man vill jämföra. Ett rep eller liknande som kan bilda en cirkel på marken. 

Utförande  

Ett tips för introduktion av utförandet är att använda sig av någon figur eller utgå från förskolans temaarbete för att väcka barnens intresse. För att alla barn i gruppen ska få möjlighet att delta och ta till sig undervisningen kan de med fördel delas in i mindre grupper. Barnen ska undersöka densitet genom att jämföra två burkar med lika mycket, men olika material i. Antingen fyller barnen dessa burkar efter introduktionen om tid finns annars bör en pedagog ha förberett detta beroende på tid. Starta en diskussion om varför det är så genom att ställa frågor. Hur känns burkarna? Var det någon skillnad? Förklara sedan vad densitet innebär och skillnaden på hög och låg densitet. Därefter får barnen själva gestalta hur atomernas täthet kan se ut i olika material, för att se skillnad på hög och låg densitet. Detta genom att lägga ut ett rep i en ring på marken som barnen får stå i. Hög densitet gestaltas genom att flera barn står tätt i ringen, låg densitet gestaltas genom färre barn står utspritt i ringen. Ringen ska vara lika stor hela tiden för att visa på skillnaden.   

Syfte  

Undervisningens syfte är att ge barnen förutsättningar att utveckla förståelse kring olika materials densitet. Med fokus på att material kan se lika mycket ut, utan att det behöver väga lika mycket.  

Motivering till val av arbetssätt  

Barnen får undersöka densitet på olika sätt, både genom att jämföra material och gestalta med sin egen kropp. Detta för att se att olika saker kan se lika mycket ut utan att de behöver väga lika mycket. Med hjälp av en figur eller förskolans tema kan densitet beröras på ett intressant, lekfullt och lärorikt sätt för barnen. Och att lära utomhus kan stimulera barnens kreativitet, upptäckarlust och nyfikenhet för omvärlden. Man kan därför med fördel använda naturmaterial, då finns material nära till hands när man är ute i skogen. Om barnen får samla de specifika materialen till burkarna själva tränar de sortering av de olika naturmaterialen. 

Undervisningen är inspirerad av aktiviteten “Vad finns i mjölkkartongen?” (Lättman - Masch, Wejdmark, Jacobsson, Persson & Ekblad, 2016).  

Referenser: 

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E., & Ekblad, A. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute - Förskola och åk F-3. Vimmerby: OutdoorTeaching.