Skruven - Huberts borttappade färger

Utomhuspedagogisk aktivitet
Grupp Skruven – Emelie, Lovisa, Anna, Johanna, Therese & Pärla

Titel – Huberts borttappade färger  

Målgrupp – Förskoleklass, men kan anpassas till alla åldersgrupper

Förberedelse – Tjockare vita papper, underlägg, skogens naturtillgångar och Huberts brevlåda. För att underlätta tar vi med oss en visselpipa till återsamlingen samt papper och penna för dokumentation.

Utförande – Denna uppgift kan utföras med hela barngruppen. En kritisk aspekt att ta hänsyn till i detta undervisningstillfälle är allemansrätten samt respekten för allt levande. Som introduktion till undervisningen har barnen fått höra en saga om Hubert som har tappat bort alla sina färger och han behöver nu barnens hjälp att hitta nya färger. Ute i skogen får barnen fundera över vad som går att måla med från naturen. De får ge sig ut på jakt efter material som de kan måla med för att sedan få skapa sin egen målning med material från naturen. Alla återsamlas och tillsammans gås det igenom vad barnen har hittat för material. Barnen får ställa hypoteser om det upphittade materialet går att måla med eller inte. För att undersöka barnens hypoteser blir de tilldelade varsitt papper som de får pröva att färglägga med material som de samlat från naturen. Pedagogerna handleder hur pigmenten från olika växter och material färgar av sig på det vita pappret. Avslutningsvis samlas det färgade naturmaterialet in och läggs i Huberts brevlåda tillsammans med barnens målningar. Detta kommer postas till Hubert så att han får sina nya färger.

Syfte – Syftet med undervisningen är att barnen ska få en lättare kunskap om växters pigment samt enkla kemiska processer. Barnen ska få vetskap genom att undersöka, iaktta och utforska olika naturmaterial.

Motivering till val av arbetssätt – Genom en utomhuspedagogisk aktivitet skapas ett autentiskt lärande hos barnen där de får uppleva naturens tillgångar genom ett estetiskt uttryckssätt. Undervisningen utgår från det naturvetenskapliga arbetssättet där barnen får ställa hypoteser, göra rättvisa försök samt reflektera över resultatet. Valet av att använda sagan som en introduktion är för att skapa nyfikenhet hos barnen och göra lärandet mer lustfyllt. 

Arkimedes: Konstruera hagar

Ämne teknik

Malin Nystrand, Ida Nyström, Karin Nylundh, Elin Lundgren Anderberg, Erik Årman och Malou Jäsklid 

Titel: Konstruera hagar 

Målgrupp: Förskola, 3–5 år  

Material: Kottar, snöre och kvistar. 

Verktyg: Saxar och digitalt verktyg (dokumentation) 

Övrigt: Matsäck, telefon, deltagarlista, förbandslåda, sittunderlag, extrakläder samt koner/snitslar för avgränsning av området. 

Förberedelser: 

Välj en miljö vilket är känd sedan tidigare alternativt undersök platsen innan utomhusaktiviteten äger rum. Tänk på att miljön bör vara anpassad till aktiviteten. Saga om trollet “Åke Ström” introduceras en längre period innan utomhusaktiviteten samt begreppsdefinitioner kring relevanta termer. Material till hagar samt kottdjur samlas in. Kottdjuren konstrueras genom att trä in fyra träpinnar i kotten för att konstruera ben. Barngruppen har innan utomhusaktiviteten delats in i tre grupper med två pedagoger per grupp. 

Utförande:  

Börja aktiviteten med att placera barngruppen sittandes i en halvgrupp. Informera om vilka regler som gäller på platsen, om allemansrätten och vart de får befinna sig under vistelsen. Påminn barnen om sagan om trollet “Åke Ström”. Dela in barnen i respektive grupp och ge tydliga instruktioner om aktiviteten. Barnen skall av det medtagna materialet samt det som finns att tillgå i naturen konstruera hagar till “kottdjuren”. Samla barnen vid en utsatt tidpunkt åter i storgrupp för att äta matsäck. Efter lunch presenterar varje grupp sina konstruktioner för de andra under en gemensam promenad. Samla barngruppen sittandes i en halvcirkel, avsluta aktiviteten med en gemensam diskussion innehållandes produktiva frågor.  

Exempel på produktiva frågor: 

• Vilka material kan användas för att bygga/konstruera hagar för andra djur? (Ex. Hönor, hästar eller får)  
• Vilka andra sätt kan användas för att hindra djur från att rymma? 
• Vad mer kan ni hittat på denna plats som är byggt/konstruerat av människan? 

Syfte: 

Syftet med aktiviteten är att barnen skall öva på sin förmåga att konstruera med hjälp av olika tekniker. 

Motivering till val av arbetssätt: 

Genom att genomföra denna aktiviteten ute i naturen erbjuds barnen möjlighet att utforska naturens tillgångar, väcka intresse för teknik genom produktiva frågor samt erfara autenticitet. Att introducera barnen för en saga ger möjlighet till stimulans av barnens fantasi och kreativitet. Säkerhetsaspekten beaktas vid förberedelserna och inkluderar bland annat mindre barngrupper. 

Barns lärande främjas genom konkreta upplevelser och fysisk aktivitet i naturen. De finner mening i tillvaron och utforskar omgivningen med alla sinnen. Barns vana att vistas i utomhusmiljö har betydelse för ett styrt lärande. Barns utveckling i teknik påverkas av närvarande pedagoger vilka erbjuder goda materialtillgångar samt visa exempel på olika konstruktionstekniker.  

Ute koden- Sorteringsjakt

Amanda Kjelldorff, Elin Segerlind, Christine Håkansson, Felicia Johansson, Nina Sällberg. 

Målgrupp 

Förskola, femårsgruppen. 

Förberedelse 

Välj och skriv ut sex bilder på icke levande och levande naturmaterial, skapa en “sorteringskarta”. Laminera dessa. Välj naturmaterial som kommer finnas på platsen barnen ska utforska exempelvis: 

• - Grankotte  
• - Tallkotte 
• - Bohusgranit (sten) 
• - Husmossa (grönmossa) 
• - Fönsterlav (vitmossa) 
• - Blåbärsris 

Utförande 

Samla alla barnen och sjung “ekorrsången”. Dela upp barnen i mindre grupper exempelvis fyra till fem barn per grupp. Barnen får ta del av bilderna och ska tillsammans i gruppen leta upp de olika föremålen. Viktigt att tänka på att plocka naturmaterial i måttlig mängd samt plocka pinnar och kottar som redan ligger på marken (allemansrätten). När barnen har hittat dessa föremål får de sedan sortera och klassificera utifrån egna kriterier. För att korta ner aktiviteten på plats kan insamlat material tas med. Samla alla barn och diskutera de olika klassificeringar och sorteringar som barnen har hittat (finns inga rätt och fel). Avslutningsvis sjungs “ekorrsången”.  

Syfte  

Syftet är att öka barnens intresse och förståelse för att sortera och klassificera.  

Läroplanen för förskolan lpfö/2018:  

• Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar, 
• Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

Motivering till val av arbetssätt 

I denna uppgift är tanken att arbeta efter ett målorienterat arbetssätt. Tanken med ett målorinterat arbetssätt handlar om att istället för att lägga fokus på att nå ett specifikt mål, läggs istället fokus på själva processen och hur man kan nå målet.  

Tidigare har barngruppen visat stort intresse för ekorrar då de sett dessa i träden omkring förskolan. Pedagogerna har då valt att låta barnen utforska en barrskog där barnen kan samla kottar till ekorrar. Barngruppen är medveten om att fröna i kottarna är det som ekorrana äter.  

En av Carl von Linnes stora insatser var att han klassificerade, beskrev och jämförde mänger med växter. Utifrån dessa sorterade han sedan arter med likartade egenskaper, dessa används fortfarande inom biologin.  Ett barn som får en påse med olika leksaker eller som plockar naturmaterial som stenar, mossor, lavar, och liknande, sätter spontant igång med att sortera dessa utifrån sina egna kriterier. Det vill säga barnet försöker hitta likheter och skillnader och klassificering för att bilda begrepp. Sortering är ett sätt för alla att få ordning på omvärlden och för att Linné var klassificering en drivkraft under hela hans liv.